This site uses cookies.
Some of these cookies are essential to the operation of the site,
while others help to improve your experience by providing insights into how the site is being used.
For more information, please see the ProZ.com privacy policy.
This person has a SecurePRO™ card. Because this person is not a ProZ.com Plus subscriber, to view his or her SecurePRO™ card you must be a ProZ.com Business member or Plus subscriber.
Affiliations
This person is not affiliated with any business or Blue Board record at ProZ.com.
Open to considering volunteer work for registered non-profit organizations
Rates
All accepted currencies
Pounds sterling (gbp)
Portfolio
Sample translations submitted: 1
English to Swedish: DT/SWEDISH/practice Paper for UNIT 1: GENERAL TRANSLATION General field: Social Sciences Detailed field: Education / Pedagogy
Source text - English Idag har skolor – enligt skollagen – rätt att omhänderta mobiltelefoner om de stör ordningen. Nu går våra politiker återigen in i detaljer i skolarbetet, det vill säga de övertar professionella lärarnas arbetsuppgifter och därmed också deras rättmätiga ansvar. I vårt styrsystem sätter politiker mål, ger de professionella ramar och förutsättningar att nå målen. Politiker 5 ska absolut inte detaljstyra verksamheten och samtidigt prata om att lita på de professionella
och försöka öka deras status. Att detaljstyra ingår inte i politikeruppdraget. Skolans uppgift är alltjämt att disciplinera. Vi går till skolan givetvis för att lära, men vi går också dit för att disciplineras och bli en social samhällsmedborgare. Skolans roll i en värld som präglas av fragmentering (zappar-generationen) och av att barn och ungdomar växer upp i olika sociala rum med olika normer, regler, olika sätt att kommunicera och så vidare är naturligtvis problematisk.
Alla som går och sätter sig på ett möte eller deltar i en lektion vet att mobilen kan vara ett fantastiskt arbetsredskap, men också att den kan vara väldigt störande om man inte har gemensamma regler för hur och när och var den ska användas. Kan mobiltelefonen istället bli en integrerad del av det pågående arbetet med skolans digitalisering? Mobilen blir allt viktigare för oss alla i vardagen. Med smartphones har vi kraftfulla datorer och kan vara uppkopplade, delta i social samvaro, följa med i nyheterna, lyssna på musik, betala etc. Mobilen är ett mångsidigt verktyg som både ger nytta och nöje och har
utvecklats till en omistlig del av tillvaron för många. Mobiler är också vanliga bland barn och ungdomar i skolan. I stort sett alla elever från tioårsåldern och uppåt har egen mobil, som de också använder i skolan. I skolverkets rapport om IT-användning och IT-kompetens sägs att 69 % av grundskolorna och 93 % av gymnasieskolorna tillåter att eleverna använder egen digital utrustning i skolan.
Skolan behöver dra nytta av teknikens möjligheter för att förbättra och effektivisera skolans undervisning. Det är också viktigt att alla elever ges likvärdiga möjligheter att utveckla digital kompetens. Skolverket föreslår exempelvis att varje elev från och med grundskolan har minst en digital ”enhet”, exempelvis laptop eller platta. Eleverna ska kunna använda egen utrustning om de vill det. Är det då riktigt klokt att hetsa upp sig och säga nej till mobilen?
Den tekniska utvecklingen av mobilerna, och hur de används i skolan, har förändrats mycket, under de senaste åren. Än så länge finns det inte så mycket forskning, men det kommer så småningom intressant forskning. I Karlstad och i Åbo används fallstudier och forskarna observerar och analyserar hur gamla och nya praktiker kring samtal, läsning och skrivning flätas samman när mobilen
används i klassrummet. En kritisk reflektion kring hur skolans undervisning ska hantera nya förutsättningar är också en del av forskningen.
Mobilen är tyst och diskret och syns inte konkurrera om något talutrymme i klassrummet. Det speciella med mobilen som artefakt är att den är mångsidig, lockande och gör det möjligt att interagera med andra, utanför klassrummet. Mobilen kan också ses som en utvecklingsmotor för ett förändrat arbetssätt. Det behövs naturligtvis didaktisk forskning och didaktisk utveckling för att få en tydlig bild av hur mobilen ska fungera som ett multimodalt verktyg i skolan.
Mobilen kan dock användas för att utmana den traditionella undervisningen i skolan och för att hitta nya vägar. Mobiltelefonen kan förena formellt och informellt lärande, liksom utveckla mer kunskap om hur klassrummet kan kopplas ihop med världen utanför.
Det behövs en didaktisk grund för mobilens roll i skolan, när den ska användas och när den ska stoppas undan. Men den grunden ska skapas av de professionella och inte av politiker.
Translation - Swedish According to educational law, schools currently have a right to confiscate mobile phones if they disrupt the order of the classroom. Our politicians are now getting involved yet again in the details of school work, that is to say they are taking over the tasks of professional teachers and thereby also their rightful responsibility. In our system of governance, politicians set objectives, giving professionals the framework and prerequisites to meet the objectives. Politicians should certainly not be micro-managing the operation and at the same time be talking about trusting the professionals and trying to increase their status. To micro-manage is not part of the political remit. The job of schools is still to discipline. We go to school, obviously to learn, but we also go there to be disciplined and to become a social citizen. The role of schools in a world that is characterized by fragmentation (the ‘zapping-generation’) and by children growing up under different social circumstances with different norms, rules, different ways of communicating and so on, is naturally problematic.
Anyone who sits down at a meeting or participates in a lesson knows that the mobile phone can be a fantastic work tool, but also that it can be very disruptive if there are no consensual rules for how, when and where it should be used. Could the mobile phone instead become an integrated part of the ongoing work of digitalizing schools? The mobile phone is becoming ever more important for all of us in our everyday lives. With smart phones, we have access to powerful computers and are able to be connected, to participate in social relations, follow the news, listen to music, pay for things, etc. The mobile is a versatile tool for both work and play and has become an essential part of life for many. Mobiles are also commonplace amongst children and young people at school. More or less all pupils from the age of 10 and up have their own mobile that they also use at school. A report by the Department of Education into IT use and competency states that 69 per cent of primary/secondary schools and 93% of upper secondary schools allow pupils to use their own digital equipment in school.
Schools need to make use of the opportunities provided by technology to improve and increase efficiency of education. It is also important that all pupils are given equal opportunities to develop their digital competency. For example, the Department for Education proposes that every pupil from primary school and onwards has access to at least one digital ‘unit’, such as a laptop or tablet. Pupils will be allowed to use their own equipment if they wish. Is it then really wise to get all worked up and say no to mobiles?
The technological development of mobile phones, and how they are used in schools, have changed a lot during the last few years. To date, there hasn’t been much research, but interesting findings are appearing in due course. In Karlstad and Åbo, case studies are used and researchers are observing and analyzing how old and new practices around verbal conversation, reading and writing are weaved together when the mobile phone is used in the classroom. A critical reflection around how schools’ educational provision should be handling the new conditions is also part of the research.
The mobile phone is silent and discreet and does not seemingly compete with an opportunity to speak in the classroom. The special thing about the mobile phone as an artefact is that it is versatile, enticing and it provides the means for interaction with others, outside of the classroom. The mobile phone can also be seen as an engine for development of a change in the way of working. Didactic research and development is naturally required to get a clear picture of how the mobile phone will work as a multi-modal tool in schools. However, the mobile can be used to challenge the traditional education in schools and to find new ways. The mobile phone can unite formal and informal learning, as well as develop more knowledge about how the classroom can be connected with the world outside.
There needs to be a didactic basis for the role of mobile phones in schools, when it should be used and when it should be put away. But that basis should be created by the professionals, not by politicians.
More
Less
Translation education
Other - Suzanne James Translation
Experience
Years of experience: 5. Registered at ProZ.com: Mar 2019.
Translating is my fourth career, which I combine with my life as a guesthouse owner in coastal Norfolk. I was born and raised in Sweden, but I have spent the whole of my adulthood in the UK, and offer a wide breadth of experience from a long and varied professional life. I consider English my "adopted" native language, but I retain a sophisticated Swedish vocabulary, have a strong grasp of grammar and sentence structure in each language, and I am fully immersed culturally both in Sweden and the UK. I have a creative flair for language and expression, paired with a meticulous attention to detail.
Areas of expertise:
Science
Social Science
Marketing
Education
I am in the process of preparing for a DipTrans qualification, and have received highly encouraging feedback from my course tutor.
”Jennifer has shown a great natural aptitude for the translation profession, and it has been a joy to work with her translated texts” (Maria Morris, tutor at Suzanne James Associates Translator Training)
Portfolio